Byggmästare- och ingengörsyrket

Yrkets bakgrund

Byggmästareyrket i Finland är ett gammalt yrke med traditioner. Sitt ursprung har det i timmermannens och murarens yrke.

Vi får gå tillbaka c. 900 år i tiden för att komma till början. Det var vid stora byggen, som kyrkor, slott, fästningar, det behövdes byggmästare. Byggmästarens uppgift var helt enkelt att se till att byggnaden byggdes rätt och att den hölls ihop samt att arbetarna gjorde det de blev tillsagda att göra. Byggmästarna bildade inget eget skrå utan de hörde till murmästarnas skrå (1637). Byggmästaren var alltså arkitekt, ingenjör och entreprenör, allt i en person.

Första gången man gjorde skillnad mellan arkitekt och byggmästare var i början på 1800-talet då Åbo Akademis huvudbyggnad uppfördes. Där startade den utveckling som år 1881 ledde till att den första tekniska (industri)skolan grundades i Helsingfors. Från tekniska skolor har utvecklingen gått via tekniska läroinrättningar till dagens yrkeshögskolor. År 1997 ändrades examensbenämningen till byggmästare, yh och från år 2001 är benämningen ingenjör, yh med en studieinriktning på produktion.

Byggandet berör alla

Ett av människans grundbehov utgörs av en bostad. Det är grunden till allt byggande. Bostäderna ser olika ut beroende var på jordklotet vi befinner oss, enkla hyddor eller stora flervåningshus. I takt med utvecklingen har man byggt annat också såsom vägar, broar, järnvägar, industrier, kontorshus, hamnar, flygfält, hallar, kyrkor, supermarkets o.s.v. Skalan är oerhört omfattande! Allt byggande leds av en ansvarig arbetsledare med minst byggmästare (byggtekniker) examen. Byggandet upphör aldrig. Det kommer alltid att behövas byggmästare (ingenjör) yh. Även du kan bli byggare!

Hur man byggde tidigare och hur man bygger nu

Dagens byggande skiljer sig mycket från sättet på vilket man byggde tidigare. Ännu på 1950(-60)-talet var byggandet ett hantverk. Ett större hus kunde ta flera år i anspråk att bygga, materialen var antingen trä, tegel eller sten. Husgrunden grävdes för hand, teglen bars upp.

Men 1950-talet var en stor brytningstid i byggandet, olika maskiner började nu ersätta människokraften. Betong började man använda allmänt först på 1960-talet, stål ännu senare. Betongen gjordes på arbetsplatsen liksom också själva gjutandet.

Byggnadstiden i dag är blott en bråkdel av vad den har varit. Detta beror mycket på att elementbyggande infördes, husdelarna görs på en annan plats och på byggnadsplatsen fogas delarna ihop. Byggandet har allt mera börjat närma sig ett industrimässigt byggande. Småhus byggs idag i industrihallar, transporteras till byggplatsen och lyfts på plats. Snabbt och behändigt. Arbetsplatserna är allt mer monterings- och installationsplatser.

Ingenjörens (byggmästarens) uppgifter

Vad är en ingenjör, yh (byggmästare)? Det är en examen som man avlägger vid en yrkeshögskola. I just inga yrkesbenämningar påträffar man ordet ingenjör eller byggmästare.

Framtill år 1998 avlade man byggteknikerexamen men all teknikerutbildning har nu upphört. Allmänt kallades en sådan person för byggmästare. Under en kort tid har vi alltså haft byggmästare, yh examen som från år 2001 är ingenjör, yh. Hösten 2007 infördes en ny byggmästare, yh utbildning. Utbildningen är en arbetsledare utbildning på 3,5 år (ingenjör, yh 4 år) där stor vikt läggs på arbetserfarenhet redan vid ansökningen. Yrket är mångsidigt och ingenjören/byggmästaren kan syssla med bl.a. följande uppgifter (gamla benämningarna kvarstår ännu):

  • Arbetschef.
  • Projektchef.
  • Ansvarig arbetsledare (ofta kallad för ansvarig mästare).
  • Äldre byggmästare.
  • Yngre byggmästare.
  • Entreprenör (privatföretagare).
  • Projektör.
  • Ritare.
  • Kostnadsberäknare.
  • Konsult.
  • Övervakare (kontrollant).
  • Kommunbyggmästare.
  • Banmästare.
  • Vägmästare.
  • Byggnadsinspektör.
  • Brandinspektör.
  • Disponent.
  • Fastighetsförmedlare.
  • Materialförsäljare.
  • Lärare.
  • Marknadsförare.
  • Projektexportör.
  • Försäkringsinspektör.
  • o.s.v.

Arbetsmöjligheterna

Byggnadsverksamheten tar aldrig. slut. Så länge som det finns människor så finns det byggnadsverksamhet. Ingenting är evigt. Fluktuationer förekommer och tyvärr ofta t.o.m. stora. Men rytmen är en annan än i det övriga samhället eftersom byggandet trots allt omspänner en så lång tid.